Rädslans Rötter är namnet på det tema som vi började jobba med under 2014 och som vi kommer att fortsätta att arbeta med under 2015/16.
Alla människor är någon gång rädda. Hur vi reagerar är genetiskt styrt. När våra sinnen bedömer något som en fara skickar hjärnan signaler till bland annat binjurarna. Dessa släpper ut stresshormoner i blodet – kortisol, adrenalin och noradrenalin – som signalerar till resten av kroppen att den är hotad. Det leder till att andningen blir häftigare, att mer blod flödar till musklerna och att mindre viktiga funktioner, som till exempel matsmältning, går ner på lågvarv. Denna reaktion har utvecklats för att man vid en hotande fara till exempel ska kunna springa fort eller slåss hårt för att rädda sitt liv. Det är alltså vad som ligger bakom hur vi reagerar – men hur vi handlar är något annat.
Det finns egentligen bara två rädslor som vi bär med oss sedan födseln. Det är rädslan för höga ljud och rädslan för att falla – alla andra rädslor har vi lärt oss själva. Speciellt två av dessa inlärda rädslor ställer till mycket trassel. Den ena är rädslan för att bli avvisad, och den andra är rädslan för det okända.
Det bästa vapnet mot rädslan är att lära sig mer om hur den fungerar. Grunden till våra rädslor läggs ofta när vi växer upp. En person som växer upp i en miljö där den utsätts för mycket kritik eller inte blir sedd, kommer att känna sig besegrad långt innan hen har försökt. En person med mindre rädsla, kommer att fortsätta tycka om sig själv, även om hen misslyckas med något och kan därför lättare utnyttja sin fulla potential.
Tanken på förändring kan väcka ångesttankar, eftersom vi då kommer att förlora kontrollen. Vi stannar hellre där vi befinner oss, eftersom vi i alla fall vet vad vi har, även om det är dåligt.
XENOFOBI
Begreppet Xenofobi betyder ungefär “rädsla för främlingar” och grundar sig i överdriven ångest och rädsla för okända och främmande personer utan att man har några logiska argument varför. Xenofobi gäller alltså inte personer som man redan känner eller som man faktiskt vet om kan vara aggressiva eller obehagliga. Det gäller helt främmande personer som man aldrig har träffat, aldrig har pratat med, och som inte har gjort – så vitt man själv vet – någon annan människa något ont. På många sätt kan man beskriva Xenofobi som ett sjuklig rädsla och ångest inför det okända, det obekanta.Det kan inbegripa personer från andra länder och kulturer, individer med annan etnisk bakgrund eller hudfärg, men också personer som bara bär andra kläder eller pratar ett annat språk.
Detta fascinerande tema vill vi undersöka genom samtal, seminarier, workshops och teaterföreställningar.
Först ut var LILLA ODYSSÉEN med premiär hösten 2014. Med berättelsen om Odysseus irrfärder återknyter till myterna och deras kraft att engagera och göra erfarenheter giltiga för vår egen tid. Vi tar fasta på föräldern Odysseus som försöker ta sig tillbaka till sin familj – sin son och sin hustru. Odysseus ville egentligen inte kriga. Han hade just fått ett barn och försökte övertala de andra kungarna att slippa ansluta sig men de hotade med att döda hans nyfödde son. Ute i kriget förändras Odysseus och blir allt hårdare och grymmare. Rädslan för att förlora vad han har kärt driver honom till att stålsätta sig och blunda för sina känslor. Till slut tappar han bort vem han en gång varit. Han vinner stora slag och efter kriget om Troja hyllas han som en hjälte. Efter många år av äventyr så kommer han till slut hem. Men det är inte så enkelt för familjen att återförenas. Hur ska Penelope och sonen Telemakos kunna ta emot Odysseus när de ser hur han blivit av allt krigande? Går det att fortsätta att älska någon som man inte har träffat på 20 år? Kan Odysseus bli hel igen efter allt han varit med om? Kan man bli densamma som man en gång var? Kan man förlåta?
Kanske är den modigaste handlingen av alla att förlåta, sig själv och andra?
Med hjälp av vår berättarform; mim, masker, musik och en stor portion humor har vi skapat en berättelse som tar fasta på närvaro och ett direkt publiktilltal. Med två skådespelare, lätt scenografi och musik kan föreställningen spelas i klassrum. Målgruppen är Åk 3-7.
Manus och regi står Ulf Evrén för och spelar gör Hasse Nyberg och Veronica Kurba (tidigare Joséphine Wistedt).
KOMMANDE FÖRESTÄLLNINGAR UNDER TEMAT RÄDSLANS RÖTTER:
BARBIE-NILS OCH PISTOLPROBLEMET
I början av februari 2015 var det URPREMIÄR på Barbie-Nils och Pistolproblemet för 4-7 år, baserad på en bok av norska Kari Tinnen. Bokens fantastiska illustrationer av Mari Kanstad Johnsen lyfts in i scenografin.
BARBIE-NILS och pistolproblemet, är berättelsen om Nils som fyller 5 år idag och får önska sig vad som helst i leksaksaffären. Han vet precis vad han ska välja. Men varför gör pappa pangpang-ljud i leksaksaffären och säger att de ska köpa… en pistol? En pistol? Nils vill ju ha en Barbie!
Pappa försöker med alla medel avstyra Nils från tankarna på en docka. Vore det inte bättre om Nils valde något mer ”passande” för en pojke? Det har aldrig fallit Nils in att det skulle vara fel att vilja ha en docka om man är kille! Skulle han inte få önska sig precis vad han ville? Varför blir kroppen stel som en flaggstång när han försöker säga ifrån?
”Men du Nils! Om du har pistol måste folk göra som du vill!”, säger pappa.
”Du också?” frågar Nils, och får plötsligt en idé…
Pappa är envis men det blir Nils som lär pappa en hel del om pojkar och pistoler, dockor och drömmar.
BARBIE-NILS och pistolproblemet är en tuff berättelse om hur modig man måste vara för att våga välja att vara den man är. Nils och hans pappa spelas både av skådespelare och av dockor. Det är alltså en pjäs om en kille som inte får leka med dockor, som spelas av två vuxna män… som leker med dockor.
Regi: Carina Jingrot
Manus: Johan Ehn
Dockmakare: Jenny Bjärkstedt
Ljud/Ljus: Rickard Folke
Medverkande: Anders Jansson, Johan Ehn
Längd: ca 30 min.
Åldersgrupp: 4-7 år
Producent: Erika Häll
RAPUNZEL – Fritt efter bröderna Grimms saga.
Lagom till Stjärnkalaset i januari 2016 presenterar teater Barbara sin nya teaterföreställning, Rapunzel.
Rapunzel blir i Teater Barbaras anda en rolig och spännande föreställning om längtan efter frihet och om kampen för att få vara den man är.
Den egensinniga Rapunzel växer upp och försöker tillfredsställa omvärldens alla önskningar om hur hon skall vara och leva. Till slut bestämmer hon sig för att gå sin egen väg och följa sitt hjärtas röst.
En saga som handlar om en flickas frigörelse, om sökandet efter nya förebilder, om fördomar och försoning.
HELA TEAMET:
Manus: Carina Jingrot (fritt efter bröderna Grimms saga.)
Regi: Minna Krook
Scenografi: Sara Kander
Musik: Rickard Folke och Erika Häll
Skådespelare: Veronica Kurba och Carina Jingrot
Åldersgrupp: 9-12 år (åk 3-6)